Tänk på slutresultatet när du förröjer, röj inte i hänsynskrävande biotoper och kantzoner och spara mer underväxt i grupper för insekter och fåglar. De tipsen ger Södras ekolog Henrik Holmberg dig som väljer att förröja själv.
För att underlätta maskinavverkningen, minska avverkningskostnaden och för att främja kommande föryngring behöver man ofta göra en förröjning innan gallring och föryngringsavverkning, något som skogsägare ofta väljer att göra själva.
Södras gröna bokslut för 2016 visar på en del brister i naturvårdshänsynen i förröjningarna. I väntan på att särskilda instruktioner ska bli klara Ett
ger Södras ekolog Henrik Holmberg några tips att tänka på när det gäller naturhänsynstagandet vid förröjning.
Tänk på slutresultatet
Först och främst är det viktigt att man försöker se slutresultatet av avverkningen framför sig när man förröjer. Det är också viktigt att man förstår att förröjningen ger tydliga signaler till maskinföraren. Lämna därför all underväxt i hänsynskrävande biotoper, kantzoner och i anslutning till grupper med träd som ska lämnas vid avverkningen. Att röja i dessa områden är dessutom en helt onödig kostnad.
I övriga delar av området är det viktigt att man vågar röja ordentligt. Genom att röja alla träd som är klenare än nio centimeter i brösthöjd (1,3 m över marken) minskar man avverkningskostanden väsentligt.
Röj inte i hänsynskrävande biotoper
Viktigast av allt är låta bli att röja i hänsynskrävande biotoper. Det ger en tydlig signal till maskinföraren att inte köra där. I flera hänsynskrävande biotoper, som exempelvis rasbranter och sumpskogar, är underväxten en mycket viktig del av miljön. Tar man bort den påverkas naturvärdena mycket. Tänk på att klen underväxt av gran i sumpskogar och kantzoner mot impediment kan vara dubbelt så gammal som de grova granar som man planerar att avverka. Den veden kan alltså vara så gammal att den börjar bli intressant för insekter, lavar och mossor.
Skogsfågel, som exempelvis tjäder, behöver granunderväxten som skydd, så spara gärna den vid förröjningen.
Spara mer grupper med underväxt
Ett vanligt fel i förröjningen är att man är för nitisk när man röjer, ofta röjs all underväxt ner. Spara gärna grupper med underväxt som får växa in i det nya beståndet eller som får finnas kvar i gallringen fram till avverkning. Granunderväxt är viktig som skydd för skogsfågel och hare och även för mesfåglarnas skydd och födosök.
Gynna lövet
Granunderväxt är viktig för bland andra tofsmesens skydd och födosök.
I kantoner mot framförallt vattendrag ska man röja så lite som möjligt och gynna det löv som finns.
Lämna buskar och bärande träd
Vid förröjning bör befintliga buskarter lämnas, som exempelvis hassel och brakved, men även rönn och sälg. Buskar och bärande träd är viktiga för insekter och fåglar.
Lämna trädgrupper
Trädgrupper som ska lämnas vid avverkning ska också lämnas oröjda. Låter man bli att röja intill dem så visar man tydligt att de ska vara kvar.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen:
