Viltfrågorna viktiga för Södras medlemmar

Lagom till stämman presen­terades en ny folder, Södra och viltförvaltningen.

– Foldern berättar vad Södra gjort och gör när det handlar om vilt och skog. Den återkopplar bland annat till de policyer som styrelsen beslutat om men lyfter också fram det vardagliga och löpande arbetet, säger Johan Frisk.

Utgår från skogsgården

I sina ställningstaganden utgår Södra från skogs-gårdens lönsamhet. Klöv­vilt utgör en viktig resurs, men ställer samtidigt ofta till stora problem för skogsägarna. Betesskadorna begrän­sar skogsägarnas möjlighet att leva upp till miljöcertifieringens krav och ger varje år betydande ekonomiska förluster. Det gäller därför att skapa balans mellan fodertillgång och klöv­viltstammar.

– Skogsägarnas bidrag är framför allt att bedriva ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt i traditionella för­yngringar. Det är detta som skapar den stora foder-basen för klövviltet, säger Johan Frisk.

Gemensamma mål

Det svenska skogsbruket har genom den nationella viltgruppen, där Södra är representerat, formulerat gemen­samma mål för skog och klövvilt. Dessa är vägledande och bör utgöra grunden för länsplaner, älgförvalt­ningsplaner och älgskötselplaner.

- Det ska vara möjligt i hela Sverige att föryngra skogsmark med lämp­ligt trädslag.

- Sju av tio föryngrade tallstammar ska vid fem meters medelhöjd vara oskadade av vilt.

- Rönn, asp, sälg och ek (RASE) ska kunna bli trädbildande i hela Sverige där de är naturligt före­kommande.

Utöver de gemensamma målen har Södra kompletterat med mål för sydsvenska förhållanden, exempelvis att granbetning, barkflängning och barkgnag utöver enstaka stammar på beståndsnivå inte accepteras.

Många olika insatser

Engagemang, utbildning och samver­kan är grundbultar för en fungerande viltförvaltning. Södra har sedan början av 2000-talet tagit många initiativ.

Fem viltdemogårdar har anlagts på medlemsfastig-heter för att bland annat visa viltbeteseffekter på för­yngringar, biologisk mångfald och övrig skogsekonomi, men även tips på foderskapande åtgärder. På gårdarna erbjuds därmed en bra möjlighet att i fält diskutera viltförvaltningsfrågor.

Södra stödjer olika forsknings­projekt och har bidragit i projekt som Mera Tall och Viltstammar i balans och ser till att de goda erfarenheterna från dessa projekt sprids vidare.

En annan viktig uppgift är utbildning av Södras viltombud och markägarnas representanter i älgförvaltnings-grupper och viltför­valtningsdelegationer.

Äbin ger fakta

Södra har varit pådrivande i sats­ningen på att finansiera och genom­föra återkommande älgbetesinvente­ringar, Äbin, i Götaland.

– Resultaten från Äbin är de vikti­gaste skogliga underlagen i viltför­valtningen. Äbin är dock fortfarande nytt i södra Sverige och det finns därför många frågor om hur det kan och ska användas, säger Johan Frisk.

Han är Södras representant i Skogsbrukets Nationella Viltgrupp. I den ingår också företrädare för LRF, övriga skogsägarföreningar och de stora skogsbolagen.

– Gruppen planerar de årliga inventeringarna i stort, exempelvis vilka älgförvaltningsområden (ÄFO) som ska inventeras och bistår Skogs­styrelsen i deras utformning av mall för resultatpresentationer.

– Skogsstyrelsen ansvarar genom sitt myndighetsuppdrag för metodik, utbildning, resultatbearbetning och kvalitetssäkring. Fältinventeringen utförs av oberoende aktörer och finansieras med 13 öre per levererad kubikmeter av de skogsägare som säljer skog till virkesmarknadens större aktörer (utom de privata köp­sågverken). Skogforsk upphandlar inventeringsresurserna och pengarna räcker normalt till inventering av ungefär halva landet årligen, säger Johan Frisk.

Den nya älgförvaltningen

Södra står tillsammans med LRF, övriga skogsägarföreningar och skogsbolagen bakom den nya älgför­valtningen som trädde i kraft 2012.

Förvaltningen ställer stora krav på kunskap och engagemang hos utsedda representanter i älgförvaltnings-grupperna, men även på skogsägare och jägare i stort. Södra anordnar därför utbildningar i sam­verkan med bland annat LRF, men företräder också skogsbruksintresset i många externa utbildningar.

Södra bidrar också med fakta och stöd i övrigt. Det handlar bland annat om praktiska verktyg som stadgar för älgskötselområden och mall för jaktupplåtelser som finns att hämta på skogsägarnätet. Södra har också medverkat till framtagning av olika nationella stöd och verktyg för älgförvaltningen, till exempel kalkyl­verktyg för avskjutningsberäkning ("Älgfrode") och mallar för älgför­valtningsplan och älgskötselplan.

Mer än bara älg

Utbredningen av kronhjort och annat klövvilt än älg ökar inom Södras område, så även medlemmarnas rap­porter om skador på skogen. Södra följer utvecklingen.

– Det är det samlade betestrycket som är avgörande för skogsägarna och inom stora delar av Södras område finns flera arter klövvilt. Det är genom engagemang och kunskap om sambanden mellan vilt och skog, inte minst konsekvenserna av detta, som viltför­valtningen kan utvecklas positivt.

– Men det räcker inte med fakta och kunskap – utvecklingen måste följas över tid och nödvändiga åtgär­der vidtas, säger Johan Frisk.