Södra logo
phone
email

Läget för älgen - en viktig kunskapskälla för god viltförvaltning

Att älg och andra viltstammar är livskraftiga och av god kvalitet är en självklar del av skogsekosystemet. Kunskap kring älgstammens utveckling är en viktig del för att förvaltningen ska fungera väl. Ett av flera kunskapsunderlag är så kallade älgobservationer, som görs varje år under älgjaktens första månad.

Älgtjur i tallskog
I samband med älgjakten, samlar jägarna in uppgifter om antal observerade älgar.

I samband med älgjakten, samlar jägarna in uppgifter om antal observerade älgar, hur många som fälls och hur många jakttimmar som läggs ner. Denna statistik bildar tillsammans med spillningsinventering, trafikolycksstatistik och Äbinresultat, underlag för  målsättningar och åtgärdsförslag.​ Nu finns den nyligen avslutade jaktsäsongens avskjutning och älgobservationer sammanställda. Såväl avskjutning som nedlagd tid på älgjakt minskar tydligt jämfört med föregående år, samtidigt som antalet observerade älgar per jakttimma ökat i sju av åtta län i Götaland. För Götaland som helhet är trenden dock en svag minskning den senaste femårsperioden.  

- Den här statistiken är ett av flera viktiga verktyg för att kunna ta kloka och faktabaserade beslut kring älgförvaltningen. Som skogsägare är det bra att ta del av informationen oavsett om man jagar själv eller inte, då viltförvaltningen har betydelse för skogen och skogsförvaltningen betydelse för viltet. Även om man säkert har en bild av hur det ser ut på sin fastighet och i närområdet gäller det att ta del av landskapsperspektivet, eftersom vilt rör sig över stora områden, säger Johan Frisk, chef för viltförvaltningen på Södra.  

Årets observationer visar också: 

  • Att antalet observerade kalvar per vuxet hondjur och kalvarnas vikt fortsatt pekar nedåt. Denna statistik visar på kvaliteten hos älgstammen och hur den mår.  
  • Att antalet fällda älgar minskade med knappt 25 procent jämfört med föregående år, och antalet nedlagda jakttimmar under första jaktmånaden med knappt 20 procent.​ 
  • Att det fälldes betydligt större andel älgtjurar än hondjur jämfört med tidigare år. 
  • Att antalet trafikolyckor med älg minskade med en procent jämfört med föregående år, men trenden är svagt ökande över de senaste fem åren.​ 

Vill du bredda kunskapsunderlaget ännu mer för din fastighet? Då kan du göra en Fabin-inventering i vår. Ta kontakt med Medlemsservice på 0470-89 100 eller medlemsservice@sodra.com, för att få mer information och personliga inloggningsuppgifter till inventeringsapplikationen. 

Genom graferna kan du ta del av mer utförlig statistik. 

  • Antalet mantimmar under älgobservationsperioden ​ 
  • Antal älgobservationer per mantimma​ 
  • Reproduktionstal​, dvs antal observerade kalvar per hondjur 
  • Viktutveckling för älgkalv​ar 
  • Avskjutning och måluppfyllnad​ 
  • Antal observationer per fälld älg​ 
  • Älgolyckor​ 
  • Älgpopulationens utveckling över längre tid och kopplingen till rödlistning​ 

 

Älgobservation 2024
Metodiken Älgobs visar trend och skillnader mellan år för det som registreras.​ Antalet mantimmar, den tid det har jagats älg de 7 första jaktdagarna under första månaden efter jaktstart, minskar med ca 17% jämfört med 2022. Om varje jaktdag i snitt är åtta timmar innebär detta 28 000 färre jaktdagar än motsvarande period 2022. ​ Då merparten av älgarna normalt alltid fälls under första jaktmånaden, kan ett visst samband med färre totalt antal fällda djur detta år inte uteslutas. ​ Källhänvisning: Viltdata​
Älgobservationer per mantimme
Antalet älgobservationer per jakttimma har ökat med 7% jämfört med 2022 och ca 5% lägre än snittet 2018-2021. Trenden över tid de senaste fem åren är således förhållandevis stabil och det återstår att se om ökningen 2023 fortsätter eller inte.​ ​ Källhänvisning: Viltdata
Reproduktionstal Götaland 2018-2023- antal kalvar per vuxet hondjur i älgobs
Med reproduktionstal avses antal kalvar per vuxet hondjur. Reproduktionstalet steg 2023 jämfört med 2022, trots en torr försommar i Götaland.​ Reproduktionen påverkas till största delen av tillgång på foder, både mängd och kvalitet, samt medelålder, storlek och kondition hos hondjuren.​ Reproduktionstal är tillsammans med kalvvikter viktiga mätpunkter för att beskriva älgstammens kvalitet. Måltal för reproduktion i Götaland är 0,7.​ Trenden för reproduktionstal är på lång sikt fortsatt vikande. ​ Källhänvisning: Älgdata​
Viktutveckling älgkalv
Viktutveckling för älgkalvar är ytterligare ett av de mätbara kvalitetsmålen i dagens älgförvaltning. Götaland har en målvikt för älgkalv på 65 kg och som diagrammet visar kan en betydande viktminskning över tid konstateras.​ Vikten hos älgkalven är till största delen ett resultat av tillgång på foder, både mängd och kvalitet, samt medelåldern (storlek) hos älgkon.
Älgobs 2024
Årets avskjutningsstatistik visar att det fälldes 2700 älgar färre än målet i överenskomna och beslutade planer, vilket motsvarar 65% måluppfyllnad.​ Siffrorna visar också att tjurar fälldes i högre grad än kor och kalvar. 
Älgobservation 2024
Denna bild visar hur många observationer som i genomsnitt krävts per fälld älg totalt sett samt per fällt hondjur. Jämfört med tidigare år visar siffrorna en ökad återhållsamhet under 2023, särskilt avseende hondjur.​ Man kan dock se stora skillnader inom Götaland och på riksnivå. I jämförelse med övriga landet har Götaland fler observationer per fälld älg.
Älgolyckor
Antalet älgolyckor i trafiken var en aning lägre 2023 jämfört med 2022. Över tid ser vi en svag ökning av trafikolyckor med älg på väg som delvis men inte helt kan förklaras av ökad trafikmängd. Minskning av antalet viltolyckor med älg är ett av de viktigaste målen för älgförvaltningen. Kollisioner med älg för med sig stora kostnader för samhället och enskild, men också stort lidande för såväl trafikant som älg.​Antalet viltolyckor påverkas av en rad faktorer: populationstäthet, trafikmängd (antal körda mil på väg) men också förebyggande åtgärder (exempelvis viltstaket och siktröjning). Källhänvisning: Viltolycksrådet​
Älgobservation 2024
Under senaste året har diskussionen förts huruvida den svenska älgstammen är hotad av rödlistning. I bilden ovan visas hur en beräkning görs för att bestämma om älgen kan bli rödlistad.​ Det görs en bedömning av populationens utveckling de tre sista generationerna, vilket för älg innebär tio år. Har denna minskning varit högre än 15 % kan älgen hamna på rödlistan, oavsett från vilken nivå och om minskningen varit medveten och enligt beslutade mål. Rödlistan består av flera olika kategorier från livskraftig (vilket älgen är idag) till nationellt utdöd.​ Denna bild visar även att älgobs per mantimme under perioden 2000-2023 över tid pekar på en stabil population av älg i Götaland, med både upp och nedgångar.​ ​ Källhänvisning: Viltdata​ ​

Visa fler nyheter med samma ämne

Ämnen: Skogsägare

Relaterat innehåll

Nyhet

Ämnen: Skogsägare

Publicerad: