20 år sedan stormen Gudrun

För 20 år sedan vaknade vi upp till ett skogslandskap som vi inte kände igen. På bara några få timmar hade stormvindar på upp till 33 m/sek fällt skog motsvarande fyra årsavverkningar på Södramedlemmarnas marker och för många skogsägare var situationen förödande. Tack vare en enorm kraftsamling lyckades vi hantera stormens efterverkningar och genom åren har vi skaffat oss viktig kunskap om hur vi ska fortsätta utveckla vårt ansvarsfulla skogsbruk.

Under natten mellan den 8 och 9 januari 2005 drog stormen Gudrun fram över Götaland. Vindarna fällde omkring 200 miljoner träd motsvarande 75 miljoner kubikmeter virke, eller 10 procent av all skog i södra Sverige. På medlemsfastigheterna blåste 40 miljoner kubikmeter ner. De värst drabbade områdena var södra Halland och mellersta Småland, men även på andra håll runt i om i Södraland drabbades skogsägare mycket hårt.

Efter att den första chocken lagt sig inleddes en enorm arbetsinsats för att ta hand om det stormfällda virket. Maskinlag och personal från hela Södra flyttades till kärnområdet för skadorna och under våren mer än dubblerades antalet avverkningsgrupper. Som mest var resurser från 15 länder verksamma i upparbetningen.

Prisgaranti, 50-kronan och långtidslagring

Tidigt fattade Södras styrelse beslut om en prismodell där medlemmarna utlovades en prisgaranti där alla fick samma ersättning oavsett när virket upparbetades.

- Det var inte helt enkelt att hitta ett garantipris som låg på en lagom nivå, men det blev ett mycket bra beslut som lugnande medlemmarna och gav personalen arbetsro, säger Magnus Petersson, chef skoglig utveckling.

Ett intensivt näringspolitiskt arbete för att drabbade skogsägare skulle få ekonomisk kompensation för förlorade virkesintäkter ledde till att regeringen beslutade om 50 kronor extra per kubikmeter. Pengarna gavs som en reduktion på skatten.

Efter Gudrun lagrade Södra över tio miljoner kubikmeter stormvirke samtidigt vid terminal, industri och bilväg. Tack vare att en mycket lyckosam metodik för långtidslagring av timmer utvecklades blev endast en mycket liten del av virket förstört. I november 2009, nästan fem år efter Gudruns framfart, hämtades det sista lasset stormtimmer från terminalen i Asige i Halland för att förädlas i Södras industri.

Hög ambition i återbeskogningen

När upparbetningen av stormvirket var klar i juni 2006 var det dags att sätta ny skog. Ambitionen var hög vilket krävde en stor insats inte minst från skogsvårdsföretagen. Det var i stor utsträckning utländsk personal som redan fanns på plats för att jobba med losskapning av vindfällda träd som tog sig an föryngringsarbetet.

– Återbeskogningen efter Gudrun förändrade i grunden vårt sätt att arbeta med skogsvård. Tidigare utfördes det mesta av detta arbete i skogsägarnas egen regi, men i samband med stormen började vi bygga upp en kår av skogsvårdsentreprenörer som vi idag anlitar för markberedning, plantering och röjning, berättar Magnus Petersson.

Infart Toftaholm efter Gudrun 2005 — 2005: Fällda träd vid en av infarterna till Södras fastighet Toftaholm.

Infart Toftaholm 2025 — 2025: Återuppvuxen skog vid samma infart till Toftaholm.

Framtidens skogsbruk

Sakta men säkert drogs också nya lärdomar om hur framtidens skogsbruk borde se ut för att skogen inte ska drabbas lika hårt vid kommande stormar.

– Gudrun, och stormarna åren därefter, gav oss viktig kunskap för att fortsätta utveckla det ansvarsfulla skogsbruket. Lärdomarna har vi tagit tillvara genom nya skötselinstruktioner för att minska framtida skador på skogen, säger Magnus Petersson.

Södras rådgivning bygger idag på en aktiv skogsskötsel och den nya skogen sköts med mer stormanpassade metoder.

– Vår rådgivning har blivit än tydligare när det gäller ståndortsanpassning, det vill säga att sätta rätt träd på rätt mark, att röja i rätt tid, starta gallringarna tidigt och undvika gallring i äldre skog samt slutavverka grandominerade bestånd tidigare.

Bra resultat, men utmaningar kvarstår

Tack vare en enorm kraftsamling lyckades Södra tillsammans med olika partners ro ut stormen och dess efterverkningar på ett bra sätt.

– Vår framgång efter stormen Gudrun var ett resultat av styrkan, engagemanget och kunnandet i Södra som kooperation, som idag har fler än 50 000 familjeskogsbrukare och drygt 3 000 medarbetare, och i nära samarbete med våra skogliga entreprenörer, säger medlemschef Henrik Andersson.

Samtidigt finns det fortfarande utmaningar kopplade Gudrun, förklarar Magnus Petersson. En av dem handlar om eftersatta röjningar.

– Vi kan konstatera att vi inte har nått ända fram när det gäller röjningarna. Vi har därför många för dåligt röjda skogar som snart går in i gallringsfasen, vilket kommer att påverka både utförandet och resultatet av åtgärden.

– För att lyckas med skogsskötseln och skapa möjligheter till en mer flexibel omloppstid, där skogsägaren själv kan välja när skogen ska avverkas, behöver man vara aktiv och investera i skötselåtgärder. Det får vi inte glömma bort om vi vill ha ett ansvarsfullt skogsbruk, konstaterar han.