Årets Äbin: ”Fortsatt framåt för tallen”
Häromveckan presenterades årets älgbetesinventering. – Flera positiva trender syns i årets Äbin, skogsägarnas och jägarnas åtgärder börjar nu ge resultat, säger Johan Frisk som är chef för Södras viltförvaltningsenhet. Han konstaterar också att det nu gäller att fortsätta arbetet i samma riktning.
Engagemanget bland medlemmarna har gett resultat. Skogsägarnas idoga arbete med att föryngra med mer tall har på senare år tydligt ökat antalet tallar ute i markerna. Samtidigt har jägarna på många håll dragit sitt strå till stacken och reducerat älgstammen. Sammantaget har detta haft effekt, trots att övrigt klövvilt under samma tid ökat. Då kanske en och annan börjar fundera på om det inte vore dags att dra i handbromsen beträffande jakten på älg. Men så är det inte enligt Johan Frisk.
– I större delen av Götaland finns tyvärr inget utrymme att utöka älgstammen ännu. På vissa håll bör den till och med minskas ytterligare, inte minst för att värna kvaliteten. Betestrycket är fortfarande högt, skadorna för höga och konkurrensen om fodret stor, inte minst från det övriga hjortviltet. Men det finns positiva trender att uppmärksamma och ta fasta på.
Enligt årets siffror syns exempelvis tydliga förbättringar för årsskadad tall i Kronoberg, Västra Götaland och Skåne. På Götalandsnivå har dessutom andelen oskadad tall fortsatt öka en aning och konkurrenssituationen för rönn, asp, sälg och ek stabiliserats runt målnivån.
– Men situationen ser olika ut och Skogsstyrelsen höjer även ett varningens finger, särskilt beträffande Östergötland. Där, och på andra håll, hörs nu vissa röster om att öka älgstammen, men skadorna är fortfarande alldeles för stora, trots att mängden tall och RASE är hög. Enligt min uppfattning påverkas skogen där mycket av förekomsten av övrigt klövvilt som kronhjort, dovhjort och rådjur. Utrymmet för mer älg är då i princip obefintligt och det är helt nödvändigt att samförvalta allt klövvilt utifrån detta. På många håll har man redan tagit stora steg och är långt framme i det arbetet, vilket inger hopp för framtiden.
Det händer att Äbin ifrågasätts som rätt verktyg i älgförvaltningen.
– Äbin är fortfarande ett gediget och avgörande underlag i viltförvaltningen som ger information om betestryck och skador i ungskogen. Givetvis ska detta inte användas ensamt, utan tillsammans med andra faktaunderlag som älgobs och avskjutningsstatistik.
För att den försiktigt positiva trenden ska fortsätta krävs att markägare som avverkat jobbar aktivt för att få upp ny skog med trädslag som är lämpliga för marken.
– Dessutom bör man alltid beakta viltfoderaspekten vid röjning och andra skötselåtgärder. Södras skötselrekommendationer ger bra vägledning. Det gäller också att tillsammans med jägarna se till att antalet älgar och andra hjortdjur anpassas till lokala förutsättningar för minska konkurrensen om maten. Det är också bra för kvaliteten på våra klövviltsstammar, säger Johan Frisk.
Äbin 2023 i korthet
- 17 000 provytor i södra Sverige.
- 13 procent av de unga tallarna i Götaland har fått betesskador av älg det senaste året.
- 11-16 procent, så varierar skadorna mellan Götalands län (förutom Halland).
- Mest skador finns i Blekinge (16 procent), tätt följt av Östergötland (15 procent).
- Över tid har skadorna på regionnivå minskat från 16 till 13 procent.
- 53 älgförvaltningsområden finns i Götaland.
- 33 älgförvaltningsområden ingick i årets inventering.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen: Skogsägare