Ökande virkesförråd

Skog i Småland i flera olika generationer. Sedan den första riksskogstaxeringen på 1920-talet har virkesförrådet ökat stadigt. Detta mycket tack vare bland annat ökad kunskap om skogsskötsel och förädlade plantor som gör att skogen växer bättre.

Den första riksskogstaxeringen i Götaland genomfördes 1923-1925. Den visade ett förhållandevis lågt virkesförråd på privat skogsmark i Götaland – endast 70 kubikmeter per hektar, och tillväxten uppskattades till 3,4 skogskubikmeter per hektar. Andelen kalmark var hela 16 procent. 80 år senare låg virkesförrådet på 179 kubikmeter per hektar, med en tillväxt på 7,3 skogskubikmeter. Andelen kalmark hade nu minskat till 4,9 procent. En förklaring till den goda utvecklingen är ökad kunskap om skogsskötsel och förbättrade ekonomiska villkor för mindre skogsägare. Man tjänar helt enkelt mer på en välskött skog som har god återväxt. Ytterligare en förklaring är Södras satsning på förädlade plantor som ger träd som växer bättre.

Efter stormarna Gudrun och Per 2005 och 2007, har skillnaden mellan tillväxt och avverkning återigen ökat. Stormarna fick en enorm effekt för enskilda skogsägare, men för den totala virkesförrådsstatistiken innebar den perioden en tillfällig nedgång på en annars kraftig tillväxtkurva. För varje träd som avverkas planterar Södra tre nya. 

Virkesförrådet i hela landet uppgår till totalt 3,5 miljarder skogskubikmeter. Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet som genomför Riksskogstaxeringen, antas denna tillväxt att fortsätta öka till närmare 5 miljarder skogskubikmeter år 2110.