Södra logo
phone
email

9 frågor till platschef Lukas Petersson

Lucas Pettersson JSB Kilströmskaj i Karlskrona
Lukas Petersson är platschef på JSB för projektet Kilströmskaj i Karlskrona. Projektet består av ett sexvåningshus och två fyravåningshus. Husstommen består av förberedda byggelement i korslimmat trä. Lukas har arbetat inom byggbranschen i 12 år, främst med betong. Det här är Lukas första projekt i trä och här delar han med sig av sina erfarenheter.

1. Hur är det att arbeta med korslimmat trä?

- Vi är ännu inte i mål med projektet, så jag kan inte svara för hela resan. Så här långt är den stora fördelen att montaget av stommen sker oavbrutet på grund av att vi inte behöver gjuta och vänta på bränntider. Detta ger ett annat flöde på montaget och vi kan komma igång invändigt tidigt.

- Det ställer dock större krav på planeringen. När man bygger i betong har vi fasta gjutdagar och kan sedan planera utifrån det. Med KL-trä blir flödet mer flytande och vi måste ha bättre koll när material ska lyftas in och underentreprenörer får tillgång till sina arbetsmoment. 

- Att bygga med KL-trä innebär betydligt mer arbete kring akustik och brand, som måste beaktas i tidplanen. Jag bedömer att detta hus har nästa tre gånger mer gips än om det byggts i betong. KL-trä är en byggmetod under utveckling, så jag kan tänka mig att det blir en sådan fråga som industrin kommer utveckla. Fler arbetsmoment behöver kunna utföras på fabrik, för att minska hantering på arbetsplats.

2. Vilka tips och råd skulle du ge till någon som funderar på att lämna anbud/planera genomföra sitt första projekt i trä?

- Att man redan tar med i projekteringen att flödet är annorlunda, vilket gör att man behöver planera leveranser och inlyft av material väl.

- Att man behöver ha en god fuktsäkerhetsplan och fundera på hur länge stommen ska stå exponerad. Ska den stå exponerad länge behöver den vädertäckas.

- Att redan i anbudsförfarandet beakta ljud och brand och gärna ta hjälp av en akustiker för att klara detta i trästomme. Det kräver lösningar som vi inte är vana vid.

3. Vilka skillnader ser du i hanteringen av materialet?

- Antal element som ska hanteras blir färre eftersom de kan göras betydligt större än element av betong. Samtidigt väger de mindre och blir mer vindkänsliga, vilket vi måste ta med i beräkningen. Totalt blir det färre lyft på arbetsplatsen. KL-träväggar kan göras upp till 12 meter. En betongvägg görs sällan över 6 meter. Det öppnar upp för lättare lyftkranar, vilket sparar pengar. Vårt tyngsta element i KL-trä väger 2,5 ton, vilket kan jämföras med betong där vikter på 7-8 ton är vanligt.

- Sedan är det hela hanteringen kring fukt, med vädertäckning och hur vi hanterar träet under byggnationen.

4. Vilket är det viktigaste momentet i montaget, för att uppnå en effektiv och säker process?

- Det är att logistik och paketering har rätt ordning för att få ett effektivt montage.

5. Vanligaste misstaget projektören gör, som skapar problem på arbetsplatsen?

- När bygget ritas är det viktigt att tänka på hur man ska skruva väggarna. Det gäller att montörerna ska nå både inifrån och utifrån. Ritas infästningar från utsida behöver man troligen fasadställning i tidigt skede.

6. Hur skiljer sig arbetsmiljön?

- Det blir ett tystare bygge. Normalt skjuts och borras det i betong som innebär mycket ljud, det blir betydligt tystare med trä. Byggarbetarna slipper också mycket av vibrationerna, vilket bör spara på kroppen. Det faktum att det är färre lyft ökar säkerheten på arbetsplatsen.

7. Får ni någon uppmärksamhet på grund av ert första bygge i trä?

- Det är stor nyfikenhet både från media och allmänheten, men även internt inom företaget JSB. Alla vill följa och veta hur det går. Ibland hinner man knappt jobba för det är så många studiebesök. Det är häftigt att få vara med om när en ny byggmetod etableras och det känns prestigefullt att få bygga dessa vackra hus vid Kilströmskaj i Karlskrona.

8. Vanligaste frågan du möter kring KL-trä?

- Fukt är den absolut vanligaste frågan, både från allmänhet och media. De vill veta hur fukttåligt trä är och hur vi hanterar träet under byggnation med mera.

- Frågor om hållbarhet och brand är inte heller ovanligt.

9. Vad tror du om utvecklingen för KL-trä? Hur ser marknaden ut om 10 år?

- Jag tror att KL-trä har framtiden för sig. Det är hållbart och ligger väl i tiden. Det diskuteras mycket kring träbyggnader, vilket driver efterfrågan. Även arkitekter är förtjusta i materialet av estetiska- och hållbarhetsskäl. Vi är bara i början av utvecklingen av byggande med trä, så det finns mycket att utveckla och förfina så att det blir ett ännu effektivare byggande.

Kontakta oss

Har du frågor eller funderingar, tveka inte att höra av dig. 

Kontakta oss